ï»ż

 

Den hÀr artikeln handlar om tÀtorten Ystad. För kommunen Ystad, se Ystads kommun.
Ystad
Siffrorna avser orten
FolkmĂ€ngd(2005) 17 286 invĂ„nare
Area(2005) 792 hektar
Landskap SkÄne
LÀn SkÄne lÀn
Kommun Ystads kommun
LĂ€ge 55°25â€ČN 13°50â€ČOï»ż / ï»ż55.417, 13.833
Befolknings- och arealfakta frÄn SCB[1] (uppdaterad 29 maj 2008)

Ystad Àr en tÀtort och centralort i Ystads kommun i SkÄne lÀn.

Ystad ligger pÄ SkÄnes sydkust vid Ystadbukten mellan AbbekÄs och KÄseberga. Stadens huvudnÀringar Àr hamnverksamheten och turism. Betydelsefulla företag i Ystad Àr Draka Kabel (som tillverkar elkabel) och Polykemi (som tillverkar plastrÄvaror).


InnehÄll

redigera Historia

GrÄbrödraklostret i Ystad

redigera 1100-talet

Biskop Absalon, biskop i Roskilde och Ă€rkebiskop i Lund, skapade ro kring Östersjöns kuster och handelsplatserna flyttades ner till havet. Vid VassaĂ„ns mynning, ungefĂ€r dĂ€r Ystads TuristbyrĂ„ ligger i dag, bosatte sig vid 1100-talets början de fiskare som blev Ystads första invĂ„nare. Sillfisket var den största nĂ€ringen och förblev sĂ„ i mĂ„nga Ă„rhundraden.

redigera 1200-talet

Stadens Àldsta byggnad och en av SkÄnes Àldsta tegelkyrkor, S:ta Maria kyrka, byggdes. Ystad nÀmns för första gÄngen i litteraturen 1244 nÀr konung Erik och hans broder Abel besökte staden. GrÄbrödraklostret grundades av Fransiscanerorden 1267 efter ett Àrkebiskopligt intrigspel dÄ kyrkan och kungamakten lÄg i strid med varandra. Ystad fortsatte dock att vara en kunglig stad, vilket i viss mÄn bekrÀftas av sigillet med lejonet som heraldisk figur.

redigera 1300-talet

Hansatiden prÀglade livet i staden och Ystad tillhörde periodvis svenska riket. Unionsdrottning Magaretha besökte staden 1387 och bodde i det delvis fÀrdigbyggda GrÄbrödraklostret.


redigera 1400-talet

Den södra delen av Skandinaviens Àldst bevarade korsvirkeshus, PilgrÀndshuset, byggdes 1480 och det fyrlÀngade GrÄbrödraklostret stod klart. PÄ Stortorget fanns fyra brunnar och en rÄdstuga med tillhörande ölstuga i kÀllaren.

redigera 1500-talet

Flera i dag bevarade hus i staden byggdes under denna tid, Latinskolan, Brahehuset och Birgittahuset, tre betydande stenhus med trappgavlar, Änglahuset och Kemnerska gĂ„rden. År 1532 nĂ„ddes Ystad av reformationen och fransiscanermunkarna kastades handgripligen ut ur klostret. Klostrets vĂ€stra och norra lĂ€nga revs och klostret blev ett sjuk- och fattighus. RĂ„dhuset, med stadens arkiv, brĂ€ndes ner av svenskarna 1569. S:t Nicolai kyrka pĂ„ Stora Östergatan revs 1572 och resterna anvĂ€ndes för att bygga upp Gamla RĂ„dhuset pĂ„ Stortorget. Sillfisket tog slut och varuutbytet av oxar och hĂ€star med nordtyska stĂ€der fortsatte. Ystad fick privilegiebrev 1599, vilket fastslog Ystad som exporthamn för oxar.

redigera 1600-talet

Ystad blev exporthamn i stor skala för oxar. Oxarna samlades pÄ Packartorget, framför nuvarande Hotell Continental innan de lastades pÄ fartygen. Mariakyrkans torn rasade 1648. Ystad blev svensk stad 1658 och hade dÄ ca 2 000 invÄnare. Postjakterna mellan Ystad och Stralsund startade.

redigera 1700-talet

Mariakyrkans torn byggdes upp och har Àn i dag kvar samma utseende. Karl XII besökte och bodde i staden vid flera tillfÀllen pÄ vÀg till och pÄ vÀg hem frÄn sina resor i Europa. Stadsportarna behölls men trÀstaketet runt staden ersattes av en vall som avskÀrmning.

redigera 1800-talet

Napoleons Östersjöblockad innebar ett stort uppsving för Ystads handel genom smugglingen. MĂ„nga köpmĂ€n blev rika och detta visade man genom att lĂ„ta uppföra stora privata hus, bland annat Hembergs hus, Siriushuset och Nya RĂ„dhuset. Skeppsbron var en centralpunkt i Ystads historia och en hamn började att anlĂ€ggas med stenpirer som skydd i början av 1800-talet. Planteringen av Sandskogen för att hindra sandflykten gjorde Ystad till en badort vid sekelskiftet 1900. JĂ€rnvĂ€gen Ystad-Eslöv stod klar 1866 och den sĂ„ kĂĄllade Grevebanan Ystad-Malmö invigdes 1874. PĂ„ 1890-talet blev Ystad en garnisonsstad. Kaserner lĂ„g pĂ„ Stallgatan vid gĂ„gatan. Teatern pĂ„ Stortorget brann ner och ersattes 1894 av en ny teaterbyggnad vid Sjömansgatan. Den Ă€r i dag en av Sveriges bĂ€st bevarade teatrar.

redigera 1900-talet

Ystads Fornminnesförening bildades 1907 dĂ„ klostret ”rĂ€ddades” Ă„t eftervĂ€rlden. År 1936 arrangerade Ystad den över hela vĂ€rlden omtalade utstĂ€llningen ”Fritiden”. Staden fick ett konstmuseum och man anlade lekplatser och cykelstrĂ„k. Korsvirkesstaden blev Fritidsstaden. I mitten av 1900-talet fick Ystad fĂ€rjetrafik till danska ön Bornholm och Swinoujscie i Polen. MilitĂ€rerna flyttade till nybyggda kaserner i östra delen av staden, och fram till nedlĂ€gg-ningen 1997 utbildades kavalleri-, infanteri-, pansar- och luftvĂ€rnssoldater hĂ€r.

redigera 2000-talet

Efter att ha varit en av filmens pionjÀrstÀder i Sverige vid förra sekelskiftet, har Ystad nu Ätertagit sin plats som filmstad. 2004 etablerades Ystad Studios pÄ delar av det nedlagda regementets omrÄden. Satsningen innebÀr att ett av landets tre filmcentrum nu finns i staden. HÀr finns ocksÄ Biografteatern Scala, Sveriges Àldsta biograf, restaurerad till originalskick, med modern teknik.

Ystad hade varit förbindelsepunkt med övriga Europa redan som dansk stad, men sÀrskilt betydande under stormaktstiden nÀr förbindelsen till Svenska Pommern via Stralsund var viktig. Den urgamla leden kom norrifrÄn via VÀ och Brösarp. Fram till 1800-talet var staden den ledande hamnstaden i SkÄne, men förlorade alltmer sin gamla betydelse under andra halvan av 1800-talet. Södra stambanans slutpunkt blev Malmö i stÀllet för först tÀnkta Ystad, likasÄ drogs den första telegraflinjen dit, och Trelleborg tog under senare delen av 1800-talet över fÀrjetrafiken med kontinenten. Dessa omstÀndigheter bidrog till att stadens centrum bevarades under en period nÀr gammal bebyggelse fick ge vika för den nya tidens stenstad, vilket gjort att staden kan uppvisa 300 korsvirkeshus i centrum, varav mÄnga med rötter i medeltiden. Staden blev sÄ smÄningom en skolstad och militÀrstad, nÄgot som fram till regementsnedlÀggningarna i slutet av 1900-talet dominerade staden. Idag Àr det hamnen med fÀrjetrafik till Polen och Bornholm, turism, livsmedelsindustri och pendling till Malmö och Lund som försörjer stadens invÄnare.

Hamnen och hamninloppet i Ystad.

redigera Namnet

År 1280 omnĂ€mns domus ystaensis pĂ„ latin. 1285 skrivs namnet Ystath. Troligen kommer y frĂ„n ett gammalt ord för trĂ€dslaget idegran, "ĂœR".[2]. Under dansk tid före 1658 anvĂ€ndes formen Ysted.

redigera Bebyggelse

Gata i Ystads stadskÀrna.

Ystad brukar ses som den stad i SkÄne dÀr bebyggelse frÄn senmedeltid till 1700-tal bevarats bÀst. GatunÀtet i gamla staden Àr i stort sett oförÀndrat sedan medeltiden och flera senmedeltida byggnader finns bevarade, till exempel Kemnerska gÄrden. Apotekarhuset frÄn 1400-talet Àr en av de Àldsta Ànnu bebodda fastigheterna i hela Skandinavien.

redigera Kyrkor

I Ystad finns tvÄ kyrkor, den gamla klosterkyrkan Sankt Petri kyrka och Sankta Maria kyrka. Under senmedeltiden anlades ytterligare kyrka, Sankt Nicolai kyrka, men den revs i och med reformationen.

redigera Kommunikationer

Postjakten Hjorten trafikerade linjen Ystad–Stralsund 1692–1702
Ystads stationshus Àr vÀnt mot hamnen i stÀllet för bangÄrden, som annars Àr brukligt

Ystads station öppnade för trafik med pÄgatÄg Är 1990. HÀrifrÄn gÄr tÄg till och frÄn Malmö pÄ Ystadbanan, Simrishamn och Köpenhamn. TÄgen mellan Ystad och Köpenhamn Àr förbindelser som ansluter till fÀrjorna till Rönne. Dessa utgör en sorts korridortrafik mellan Bornholm och Köpenhamn.

redigera Tidning

I Ystad utkommer den liberala tidningen Ystads Allehanda. Tidningen grundades 1873, och det första numret utgavs den 2 juli samma Är. Allehandan kommer ut varje helgfri dag och har en upplaga pÄ 26 800 exemplar (2003). Formatet Àr tabloid.

redigera Skolor

Förutom diverse lĂ„g-, mellan- och högstadieskolor har Ystad fyra gymnasieskolor. SydskĂ„nska gymnasiets Österportsgymnasium, Parkgymnasiet och Berghusagymnasiet samt det fristĂ„ende John Bauergymnasiet. SydskĂ„nska gymnasiet har ett av landets största upptagningsomrĂ„den och har haft framgĂ„ngsrika idrottsgymnasium. Handbollsgymnasiet, som för en tid sedan trĂ€nades av handbollslegenden Per CarlĂ©n, har mĂ„nga SM- guld pĂ„ meritlistan. Även fotbollsgymnasiet har lyckats vinna SM- guld, dĂ€r första och enda titeln pĂ„ pojksidan bĂ€rjades 2002 efter seger pĂ„ bortaplan mot Norrköpings riksgymnasium. Även flickorna har vunnit skol-SM, senast var 2005 dĂ„ man pĂ„ bortaplan slog GĂ€vles fotbollsgymnasium.

Teatern och Södra skolan i Ystad.

redigera Sport

KÀnda idrottsklubbar Àr Ystad Kraftsportklubb YKK, Ystads IF och IFK Ystad

redigera KÀnda personer frÄn Ystad

redigera Kuriosa

Böckerna om kriminalkommissarien Kurt Wallander, skrivna av Henning Mankell, utspelar sig till stor del i Ystad. Wallander uppges i böckerna bo pÄ Mariagatan. Ett flertal filmatiseringar av de olika böckerna har gjorts, och spelades dÄ huvudsakligen in i Ystad. I huvudrollen i filmerna ses Rolf LassgÄrd eller Krister Henriksson.

PÄ Ystads bibliotek finns en specialsamling med böcker om och av Oscar Wilde och hans samtid. Grunden till samlingen Àr en donation frÄn RyttmÀstare John Andrén.

redigera Referenser

  1. ^ Statistik frÄn SCB: TÀtorter; arealer, befolkning 2005
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003

redigera Externa lÀnkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Ystad.


Ystads kommun i SkÄne lÀn i Sverige
TÀtorter: Ystad | Köpingebro | Svarte | Nybrostrand | Löderup | Sövestad | Glemmingebro | Hedeskoga | Stora Herrestad
Församlingar: Ljunits | Löderup | Stora Köpinge | Sövestadsbygden | Ystad