ï»ż

 

?EucalyptusslÀktet
Eucalyptusskog
Eucalyptusskog
Systematik
DomÀn: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: VĂ€xtriket
Plantae
Division: FrövÀxter
Spermatophyta
Underdivision: GömfrövÀxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Myrtales
Familj: MyrtenvÀxter
Myrtaceae
SlÀkte: EucalyptusslÀktet
Eucalyptus
Vetenskapligt namn
§Eucalyptus
Auktor: L'Hér.
Arter (urval)
Hitta fler artiklar om vÀxter med VÀxtportalen

EucalyptusslÀktet Àr ett vÀxtslÀkte inom familjen myrtenvÀxter. De Àr trÀd, sÀllan buskar, med lÀderartade, ofta blÄgröna blad, som alltid vÀnder kanten mot solen. Eukalyptusskogar ger dÀrför inte mycket skugga. Det finns nÀstan 600 arter av eucalyptus och de flesta av dem kommer ursprungligen frÄn Australien. NÄgra fÄ arter kommer frÄn Nya Guinea och Indonesien. I Australien finns de över i stort sett hela kontinenten, anpassade till alla klimat som förekommer. Det finns ingen annan vÀrldsdel dÀr trÀdfloran Àr sÄ dominerad av ett enda slÀkte som eucalyptus Àr i Australien.

Alla eucalyptusarter Ă€r stĂ€dsegröna, men nĂ„gra har bark som fĂ€lls. En olja som utvinns ur eucalyptusblad innehĂ„ller Ă€mnen som Ă€r antiinflammatoriska. I större mĂ€ngder kan de vara giftiga. Flera pungdjur, framför allt koala och opossum, tĂ„l dock dessa Ă€mnen jĂ€mförelsevis bra. Varma dagar avdunstar eucalyptusolja frĂ„n trĂ€den. Ångan stiger uppĂ„t och lĂ€gger sig som ett karaktĂ€ristiskt blĂ„tt dis över det australiska landskapet. Eucalyptusoljan Ă€r mycket brandfarlig och skogsbrĂ€nder sprider sig lĂ€tt genom trĂ€dkronorna dĂ€r luften Ă€r oljemĂ€ttad. SjĂ€lva trĂ€den tĂ„l skogsbrĂ€nder bra. Det Ă€r till och med sĂ„ att de flesta eucalyptusarterna Ă€r beroende av skogsbrĂ€nder för sin spridning. De har reservknoppar under barken och vissa frön öppnar sig inte förrĂ€n vid hög temperatur eller brand.

Eucalyptus uppstod för mellan 35 och 50 miljoner Ă„r sedan, dĂ„ Australien och Nya Guinea ganska nyligen hade avskiljts frĂ„n Gondwana. Eucalyptus förblev dock ett ganska obetydligt slĂ€kte sĂ„ lĂ€nge som floran dominerades av regnskog. För ungefĂ€r 20 miljoner Ă„r sedan började dock klimatet i Australien bli torrare. Det medförde att jorden blev mindre nĂ€ringsrik och skogarna mer glesvuxna Ă€n tidigare. De dominerades dĂ„ av vĂ€xter i slĂ€ktena Casuarina och Akacia. NĂ€r de första mĂ€nniskorna anlĂ€nde för omkring 50 000 Ă„r sedan blev skogsbrĂ€nder vanligare och mer regelbundna och snart utgjorde de brandĂ€lskande eucalyptustrĂ€den ungefĂ€r 70 procent av den australiska skogen.

Det finns ett mindre slĂ€kte av eucalyptusliknande trĂ€d, Angophora, som varit kĂ€nt sedan 1700-talet. Genetisk forskning visade 1995 att vissa eucalyptusarter var mer slĂ€kt med Angophora Ă€n med de andra eucalyptusarna. Dessa arter flyttades ut ur eucalyptusslĂ€ktet och blev ett helt nytt slĂ€kte, Corymbia. Även om de nu Ă€r tre olika slĂ€kten sĂ„ hör de Ă€ndĂ„ slĂ€ktmĂ€ssigt samman, och i vardagligt tal kallar man alla dessa vĂ€xter för "eucalyptus".

Det finns exemplar av arten Eucalyptus regnans som hör till vÀrldens största trÀd. De finns i Tasmaniens skogar och de högsta Àr 92 meter. Det gör dem till vÀrldens högsta gömfrövÀxter. Det finns högre trÀd, men de Àr barrvÀxter.

De allra flesta eucalyptusarterna tÄl inte frost, eller tÄl endast lÀtt frost (-3°C till -5°C). Det finns dock en art, Eucalyptus pauciflora som klarar -20°C och ett par underarter, Eucalyptus pauciflora ssp. niphophila och Eucalyptus pauciflora ssp. debeuzevillei, som tÄl Ànnu lÀgre temperaturer.

Eucalyptusbladen Àr dimorfa. Som unga Àr bladen motsatta och ofta ganska runda och ibland utan bladskaft. NÀr de blir nÄgra Är blir de dock mer avlÄnga och med ett lÄngt bladskaft. VÀxterna blommar inte förrÀn det Àldre bladverket börjar utvecklas, med undantag av grÄ eucalyptus (Eucalyptus cinerea).

Flera arter av eucalyptus (bland annat Eucalyptus regnans och Eucalyptus delegatensis) har stor betydelse som virkestrÀd. MÄnga arter, t.ex. Eucalyptus globulus odlas i plantager i lÀnder som Brasilien och Indonesien för kemisk pappersmassatillverkning. De Àr idag den volymsmÀssigt viktigaste rÄvaran för pappers och massaindustrin.

redigera Externa lÀnkar