| ?EucalyptusslÀktet | |
|---|---|
Eucalyptusskog
|
|
| Systematik | |
| DomÀn: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | VĂ€xtriket Plantae |
| Division: | FrövÀxter Spermatophyta |
| Underdivision: | GömfrövÀxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Myrtales |
| Familj: | MyrtenvÀxter Myrtaceae |
| SlÀkte: | EucalyptusslÀktet Eucalyptus |
|
|
|
| §Eucalyptus Auktor: L'Hér. |
|
|
|
|
|
|
|
Hitta fler artiklar om vÀxter med VÀxtportalen
|
|
EucalyptusslÀktet Àr ett vÀxtslÀkte inom familjen myrtenvÀxter. De Àr trÀd, sÀllan buskar, med lÀderartade, ofta blÄgröna blad, som alltid vÀnder kanten mot solen. Eukalyptusskogar ger dÀrför inte mycket skugga. Det finns nÀstan 600 arter av eucalyptus och de flesta av dem kommer ursprungligen frÄn Australien. NÄgra fÄ arter kommer frÄn Nya Guinea och Indonesien. I Australien finns de över i stort sett hela kontinenten, anpassade till alla klimat som förekommer. Det finns ingen annan vÀrldsdel dÀr trÀdfloran Àr sÄ dominerad av ett enda slÀkte som eucalyptus Àr i Australien.
Alla eucalyptusarter Àr stÀdsegröna, men nÄgra har bark som fÀlls. En olja som utvinns ur eucalyptusblad innehÄller Àmnen som Àr antiinflammatoriska. I större mÀngder kan de vara giftiga. Flera pungdjur, framför allt koala och opossum, tÄl dock dessa Àmnen jÀmförelsevis bra. Varma dagar avdunstar eucalyptusolja frÄn trÀden. à ngan stiger uppÄt och lÀgger sig som ett karaktÀristiskt blÄtt dis över det australiska landskapet. Eucalyptusoljan Àr mycket brandfarlig och skogsbrÀnder sprider sig lÀtt genom trÀdkronorna dÀr luften Àr oljemÀttad. SjÀlva trÀden tÄl skogsbrÀnder bra. Det Àr till och med sÄ att de flesta eucalyptusarterna Àr beroende av skogsbrÀnder för sin spridning. De har reservknoppar under barken och vissa frön öppnar sig inte förrÀn vid hög temperatur eller brand.
Eucalyptus uppstod för mellan 35 och 50 miljoner Är sedan, dÄ Australien och Nya Guinea ganska nyligen hade avskiljts frÄn Gondwana. Eucalyptus förblev dock ett ganska obetydligt slÀkte sÄ lÀnge som floran dominerades av regnskog. För ungefÀr 20 miljoner Är sedan började dock klimatet i Australien bli torrare. Det medförde att jorden blev mindre nÀringsrik och skogarna mer glesvuxna Àn tidigare. De dominerades dÄ av vÀxter i slÀktena Casuarina och Akacia. NÀr de första mÀnniskorna anlÀnde för omkring 50 000 Är sedan blev skogsbrÀnder vanligare och mer regelbundna och snart utgjorde de brandÀlskande eucalyptustrÀden ungefÀr 70 procent av den australiska skogen.
Det finns ett mindre slĂ€kte av eucalyptusliknande trĂ€d, Angophora, som varit kĂ€nt sedan 1700-talet. Genetisk forskning visade 1995 att vissa eucalyptusarter var mer slĂ€kt med Angophora Ă€n med de andra eucalyptusarna. Dessa arter flyttades ut ur eucalyptusslĂ€ktet och blev ett helt nytt slĂ€kte, Corymbia. Ăven om de nu Ă€r tre olika slĂ€kten sĂ„ hör de Ă€ndĂ„ slĂ€ktmĂ€ssigt samman, och i vardagligt tal kallar man alla dessa vĂ€xter för "eucalyptus".
Det finns exemplar av arten Eucalyptus regnans som hör till vÀrldens största trÀd. De finns i Tasmaniens skogar och de högsta Àr 92 meter. Det gör dem till vÀrldens högsta gömfrövÀxter. Det finns högre trÀd, men de Àr barrvÀxter.
De allra flesta eucalyptusarterna tÄl inte frost, eller tÄl endast lÀtt frost (-3°C till -5°C). Det finns dock en art, Eucalyptus pauciflora som klarar -20°C och ett par underarter, Eucalyptus pauciflora ssp. niphophila och Eucalyptus pauciflora ssp. debeuzevillei, som tÄl Ànnu lÀgre temperaturer.
Eucalyptusbladen Àr dimorfa. Som unga Àr bladen motsatta och ofta ganska runda och ibland utan bladskaft. NÀr de blir nÄgra Är blir de dock mer avlÄnga och med ett lÄngt bladskaft. VÀxterna blommar inte förrÀn det Àldre bladverket börjar utvecklas, med undantag av grÄ eucalyptus (Eucalyptus cinerea).
Flera arter av eucalyptus (bland annat Eucalyptus regnans och Eucalyptus delegatensis) har stor betydelse som virkestrÀd. MÄnga arter, t.ex. Eucalyptus globulus odlas i plantager i lÀnder som Brasilien och Indonesien för kemisk pappersmassatillverkning. De Àr idag den volymsmÀssigt viktigaste rÄvaran för pappers och massaindustrin.
redigera Externa lÀnkar
Wikimedia Commons har media som rör EukalyptusslÀktet.
