Wikipedia



 

د افغانستان اسلامي دولت
دولت اسلامی افغانستان
Da Afghanistan Islami Dawlat
Dawlat-e Eslami-e Afghanestan

(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Sououd-e-Melli'
Huvudstad	Kabul 34°30′ N 69°10′ E
Största stad	Kabul 3 miljoner invånare(2005)
Officiella språk	pashto, Dari
Statsskick president regeringschef	republik Hamid Karzai Hamid Karzai
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 19 augusti 1919
Yta  • Totalt  • Vatten	647 500 km² (40:e) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	31 056 997 (38:e) 46,2 inv/km² (126:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	20 miljarder dollar (uppgift saknas) 700 dollar
Valuta	afghani (AFA)
Tidszon	UTC+4:30
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Nowshak 7 485 m ö.h. Hamun-i-Saberi km² Helmand 1200 kilometer km
Nationaldag	19 augusti
Landskod	AF, AFG
Landsnummer	+93

Afghanistan, officiellt Islamska republiken Afghanistan (pashto: د افغانستان اسلامي جمهوریت; dari: جمهوری اسلامی افغانستان), är en kustlös stat i södra Asien. Generellt anses landet tillhöra Centralasien. Afghanistan gränsar till största delen till Pakistan i söder och öster,^[1] Iran i väst, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, och Kina allra längst i öster. Namnet Afghanistan betyder "afghanernas land".

Afghanistan är ett land med många olika kulturer - en korsväg mellan öst och väst - och har varit ett centrum för handel och migration. Det är en viktig geografisk strategisk plats som fogar samman södra, centrala och sydvästra Asien. Under sin långa historia har landet upplevt flertalet invasioner och erövringar, medan å andra sidan, lokala enheter invaderat de stora omkringliggande områdena för att bilda sina egna riken. Ahmed Shah Durrani skapade Durranidynastin 1747 med dess huvudstad Kandahar.^[2] Senare flyttades huvudstaden till Kabul och de flesta av dess territorier överläts till de tidigare omkringliggande länderna. Under det sena 1800-talet blev Afghanistan en buffertstat i det "Det stora spelet" mellan Brittiska Indien och Tsarryssland.^[3] Efter det tredje anglo-afghanska kriget skiljdes landet helt från Storbritannien 19 augusti 1919 och blev självständigt.

Sedan slutet av 1970-talet har Afghanistan drabbats av kontinuerliga och brutala inbördeskrig, samt av utländska ingripanden i form av den sovjetiska invasionen 1979 och invasionen under 2001, ledd av USA, som avsatte Talibanregimen. I slutet av 2001 godkände FN:s säkerhetsråd skapandet av den fredsbevarande styrkan International Security Assistance Force (ISAF). Styrkan består av NATO-soldater som bistår president Hamid Karzais regering att inrätta lag och ordning, tillika att återbygga landets infrastruktur. Under 2005 skrev USA och Afghanistan under ett avtal om strategisk samverkan som binder samman de båda länderna i en långvarande relation. Samtidigt har även den internationella gemenskapen bidragit med flera miljarder dollar för återuppbyggande av landet.

Innehåll 1 Etmylogi 1.1 Ordet "afghans" ursprung 1.2 Namnet "Afghanistans" betydelse och ursprung 2 Historia 3 Geografi 3.1 Administrativ indelning 4 Demografi 5 Politik 6 Ekonomi 7 Naturtillgångar 8 Utbildning 9 Kultur 9.1 Världsarv 10 Mänskliga rättigheter 11 Transnationella frågor 11.1 Internationella dispyter 11.2 Flyktingar och internationellt spridda invånare 11.3 Illegala droger 12 Noter

redigera Etmylogi

Namnet Afghānistān betyder "afghanernas land". Dess moderna använding härrör från ordet afghan.

redigera Ordet "afghans" ursprung

Det finns olika teorier om ordet afghans ursprung, ålder och mening. Vissa anser att "afghan" kommer från "apagân".^[4] Pashtunerna började använda termen afghan som ett namn om sig själva från åtminstone den muslimska perioden och framåt. Enligt W. K. Frazier Tyler, M. C. Gillet och andra forskare förekommer ordet afghan först i Hudud-al-Alam 982. el-Biruni menade att afghaner var olika stammar som levde bland de västra bergen vid floden Indus, vilket skulle vara Sulaimanbergen.^[5]

redigera Namnet "Afghanistans" betydelse och ursprung

Sista stavelsen i namnet, -stān, är ett iransk suffix för "plats" som är ett framträdande ord i flera språk som talas i regionen. Termen "Afghanistan" användes av Mogulrikets kejsare Babur i sina memoarer under 1500-talet. Han använde ordet för att hänvisa till områdena söder om Kabul som beboddes av pashtuner (kallade "afghaner" av Babur).^[6]

Fram till 1800-talet användes namnet endast för pashtunernas nedärvda områden medan kungariket som helhet var känt som kungariket Kabulistan, som omnämns av den brittiske statsmannen och historiken Mountstuart Elphinstone.^[7] Andra delar av landet var under vissa perioder erkända som självständiga kungariken, som till exempel kungariket Balkh under det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet.^[8]

När landet expanderade och centraliserades antog och utökade afghanska myndigheter namnet "Afghanistan" för hela kungariket efter att den engelska översättningen "Afghanland" redan hade förekommit i olika fördrag mellan Brittiska Indien och Qajardynastin, refererande till områdena som var underlydande till Barakzaidynastin i Kabul.^[9] "Afghanistan" som namn för hela kungariket omnämndes 1857 av Friedrich Engels.^[10] Det blev det officiella namnet när landet erkändes av världsgemenskapen 1919 efter att blivit helt självständigt från britterna^[11], vilket bekräftades i nationens grundlag 1923.^[12]

redigera Historia

Huvudartikel: Afghanistans historia

Afghanistan har en mycket gammal historia. Det fanns troligen jordbruk i området redan 4000 f.Kr.. Från 529 f.Kr. låg området under perserriket.

redigera Geografi

Huvudartikel: Afghanistans geografi

Afghanistan gränsar till sex länder. De är Iran och Turkmenistan i väst, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr samt Pakistan och Kina i öst.

Större delen av Afghanistans yta är täckt av bergområden. Exempelvis går bergskedjan Hindukush från nordöstra delen av landet till västra gränsen. Hindukush delas upp i flera mindre bergskedjor i landets centrala delar. Landet är till större delen uppdelat på grund av dessa bergskedjor. Endast ett par områden i nordöstra och sydvästra delen är någorlunda platåliknande – men å andra sidan är dessa öknar inte beboeliga. Endast en tiondel av landets yta är odlingsbar, men denna odlingsbara mark är bland de bördigaste i världen.

Temperaturen i Afghanistan varierar mellan extrem hetta och kyla.

redigera Administrativ indelning

Huvudartikel: Afghanistans administrativa indelning

Afghanistan består av 34 provinser, eller velayat, som formellt styrs av centralt utnämnda guvernörer:

Badakhshan Badghis Baghlan Balkh Bamiyan Daikondi Farah Faryab Ghazni Ghowr Helmand Herat

Jowzjan Kabul Kandahar Kapisa Khost Konar Kondoz Laghman Lowgar Nangarhar Nimruz

Nurestan Oruzgan Paktia Paktika Panjshir Parvan Samangan Sar-e Pol Takhar Wardak Zabol

(Se karta för överensstämmande numrering.)

redigera Demografi

Huvudartikel: Afghanistans demografi

Sentida uppgifter om befolkningen är något osäkra då den senaste officiella folkräkningen genomfördes 1979. Man planerar dock att genomföra en ny folkräkning i september 2010.^[13] Den mest genomgripande skillnaden mellan Afghanistan och det stora flertalet länder i dess befolkningsstorlek är att det är ett stamsamhälle, antagligen världens största.

Afghanistans befolkning utgörs av fyra större och ett trettiotal mindre folkgrupper. Den största folkgruppen är pashtuner, som utgör 42 % av befolkningen. De tre andra större folkgrupperna är tadzjikerna (27 %), hazarerna (9 %) och uzbekerna (9 %). Bland de mindre grupperna kan nämnas aimaker (4 %), turkmener (3 %), balucher (2 %), kirgiser, brahnier och nuristaner (de tre sistnämnda, med flera mindre, omkring 4 %).^[14]

Landet har två officiella språk, pashtu och dari, men vissa provinser har även andra officiella språk. Dari, som ofta anses som en dialekt av persiskan, talas tillsammans med närliggande persiska dialekter av cirka 50 %, främst tadzjiker (egentligen tadzjikiska), hazarer (egentligen hazaragi) och aimaker. Pashtu talas av 35 %. Vidare talar 11 % turkspråk, främst uzbekiska (10 % av hela befolkningen) och turkmenska, men även kirgiziska, och utöver detta talas 30 mindre språk (främst baluchiska, pashai och kafirspråk) av cirka 4 %.^[14]

I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma religionen, islam, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna, utan att detta för den skull försöka åstadkomma en muslimsk stat med muslimska lagar (sharia). Omkring 80 % av befolkningen är sunnimuslimer, 19 % är shiamuslimer, och cirka 1 % har annan trostillhörighet.^[14]

redigera Politik

Monarkin i Afghanistan avskaffades i samband med en militärkupp år 1973, och fyra år senare, 1977, förklarades nationen som en republik. Kommunisterna tog makten över landet 1978 och styrde riket som en folkdemokratisk republik av sovjetmodell där alla partier utom det kommunistiska PDPA var förbjudna. År 1987 återinfördes dock flerpartisystemet, dock underordnat den kommunistkontrollerade Nationella fronten (NF). År 1990 tonades socialismen ner och framhävde det islamiska arvet.

Efter det att den islamiska gerillan tog makten över landet år 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Därefter antogs en ny författning år 1993, men de fick aldrig någon praktisk tillämpning eftersom motsättningarna inom rådet ledde till fortsatta inbördeskrig. En ny provisorisk författning antogs senare i juli 1996, en författning som inte heller den kom att tillämpas på grund av talibanrörelsens maktövertangde i september månad samma år. I och med detta ändrade talibanerna namnet på Afghanistan till Islamiska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (De troendes härförare).

I praktiken uppstod självstyrande småstater i områden dominerade av etniska minoriteter, detta skedde under inbördeskriget år 1992. Nio år därefter, under senhösten år 2001 då USA utsatte Afghanistan för omfattande bombangrepp tillträdde FN med hjälp av en provisorisk administration sammansatt av representanter för alla folkgrupper. Den 4 januari 2004 antogs en helt ny författning som banade väg för allmänna val den 9 oktober samma år. Valet resulterade i att den sittande presidenten Hamid Karzai fick en längre period i styret.

• FN-medlemskap: 1946
• Nationaldagen 27 april firas till minne av Aprilrevolutionen 1978

redigera Ekonomi

Valutan är afghani. För en svensk krona kan 6 afghani erhållas. Under de senaste åren har opiumhandeln ökat kraftigt i landet, och 2006 beräknades den utgöra cirka 35 % av Afghanistans BNP.^[15] Afghanistan svarar för 93 % av den totala opiumproduktionen i världen.^[16]

redigera Naturtillgångar

Afganistan har förhållandevis stora tillgångar av koppar, järn, kol, olja och naturgas.

redigera Utbildning

Under talibanernas styre var kvinnor och flickor utestängda från skolor och utbildning. Nu har flickorna åter börjat släppas in i skolorna men många står fortfarande utanför skolväsendet.

redigera Kultur

Flera av landets historiska monument har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av Buddha i Bamianprovinsen förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro.

Andra kända ställen är städer som Herat, Ghazni och Balkh. Vid Hari Rud finns ett av Afghanistans världsarv, Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam.

redigera Världsarv

I Afghanistan finns det två världsarv.

• 2002 – Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam
• 2003 – Bamiyan-dalens kulturlandskap och fornlämningar

redigera Mänskliga rättigheter

Denna artikel innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. Rätta gärna felaktigheter. Se diskussionssidan för mer information. Klargör alltid på diskussionssidan varför du använt mallen.

I Afghanistan har kvinnors rättigheter bara försämrats. Efter Sovjetunionens fall var det många ”partier” som ville komma åt makten i Afghanistan. Förenade Fronten kallades en av grupperna som under denna tid utsatte kvinnor för våld och diskriminering i ännu högre grad än tidigare. Förenade Fronten använde sig av våldtäkter, orättvisa avrättningar, godtyckliga fängslanden, tortyr och "försvinnanden", troligtvis för att få människorna att samtycka att kvinnorna inte hade något värde i samhället. Rabbani-regimen tog makten i Afghanistan under en fyraårsperiod. De lade huvudstaden Kabul i ruiner och fick på grund av detta deras motståndare talibanerna att börja utnyttja kvinnor för att ta över makten. När de väl kom till makten blev kvinnornas situation om möjligt ännu sämre. De rättigheter som funnits på ett fåtal ställen, som rätten till hälsovård, togs ifrån dem och de flesta tvingades att gifta sig med talibanska män. Många kvinnor blev även bortförda och mördade. Ända sedan 1996, när talibanerna tog över, har kvinnor varit tvungna att bära burqa (en slags heltäckande mantel med nät för ögonen så att man kan se utåt) på offentliga platser samt följas av en manlig släkting. Om de bröt mot någon av reglerna straffades de med slag och bojor, och om de hade nagellack kunde de få fingrarna avhuggna.

Talibanerna har förbjudit kvinnor att arbeta utanför hemmet, om det inte gäller sjukvård. Det gör det väldigt svårt för ensamstående mödrar att försörja sig, eftersom lönen inte är den bästa. För att förhindra att kvinnor lär sig för mycket får de inte gå i skolan längre än till åtta års ålder. Läskunnigheten bland kvinnor i Afghanistan är därför lägre än 10 %.

Efter att kriget i Afghanistan började är det fortfarande samma lagar som gäller, men de tolkas mycket hårdare. Kvinnorna blir slagna för allt från fel färg på strumporna till att de tittar upp för att inte snubbla. Om en man inte finns i närheten får barnen födas hemma, även om det finns en risk att modern kan förblöda.

Källa: http://www.omvarldsbilder.se/2001/011101.html

redigera Transnationella frågor

redigera Internationella dispyter

De flesta flyktingar i Pakistan har återvänt hem men flera tusen finns fortfarande i Iran, många av fri vilja. Trupper från koalitionen och Pakistan patrullerar avlägsna stamområden för att övervaka och stävja terrorism och andra illegala gränsaktiviteter. Regionala konflikter över vattenfördelning i Amu Darya och Helmandfloden.

redigera Flyktingar och internationellt spridda invånare

Mellan 200 000–300 000 de flesta pashtuner och kuchiker har flytt beroende på torka och konflikter.

redigera Illegala droger

Afghanistan är världens största producent av opium.

redigera Noter

1. ^ Delar av regionen som gränsar till Pakistan tillfaller den omstridda regionen Kashmir som Indien gör anspråk på.
2. ^ Ahmad Shah Durrani. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc.. Läst 2008-06-25.
3. ^ Anwar-ul-Haq Ahady, The Decline of the Pashtuns in Afghanistan (1995) Asian Survey. 35. (7).sid. 621-634.
4. ^ Afghanistan History. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc.. Läst 2008-06-25.
5. ^ Morgenstierne, G. (1999). "AFGHĀN". Encyclopaedia of Islam (CD-ROM-utgåva v. 1.0). Leiden, The Netherlands: Koninklijke Brill NV
6. ^ "Transactions of the year 908" av Zāhir ud-Dīn Mohammad Bābur i Bāburnāma, översatt av John Leyden, Oxford University Press: 1921.
7. ^ Elphinstone, M., "Account of the Kingdom of Cabul and its Dependencies in Persia and India", London 1815; publicerad av Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown
8. ^ E. Bowen, "A New & Accurate Map of Persia" i A Complete System Of Geography, tryckt för W. Innys, R. Ware [etc.], London 1747
9. ^ E. Huntington, The Anglo-Russian Agreement as to Tibet, Afghanistan, and Persia (1907) Bulletin of the American Geographical Society. 39. (11).
10. ^ Engels, Frederick, Afghanistan (1857) MECW. 18. sid. 40. På internet 2001.
11. ^ M. Ali, "Afghanistan: The War of Independence, 1919", Kabul [s.n.], 1960
12. ^ Constitutions of the Past (1923). Afghanistan Online. Läst 2008-06-25.
13. ^ United Nations, 2010 World Population and Housing Census Programme
14. ^ a b c CIA – The World Factbook, avläst 2007-08-22.
15. ^ http://www.nytimes.com/2006/09/03/world/asia/03afghan.html?ex=1314936000&en=77aca21e09c8576e&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss.
16. ^ http://www.unodc.org/pdf/research/AFG07_ExSum_web.pdf

• Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till Afghanistan